Vi är glada att kunna presentera den svenska kompositören Mats Larsson Gothe som årets hustonsättare! Larsson Gothe skapar musik med stor expressivitet och djup, som spelas över hela världen. Han skriver verk i alla genrer - symfonier, solokonserter, kammarmusik och opera. Under festivalen får vi njuta av olika delar ur hans produktion och, förstås, ett uruppförande!

I ett pressmeddelande från Svenska Kungliga Hovet meddelas att Hans Majestät Konungen på Karl-dagen den 28.1.2021 beslutat om medaljförläningar för H.M. Konungens medalj och medaljen LITTERIS ET ARTIBUS. Medaljen Litteris et Artibus har beviljats Kompositör Mats Larsson Gothe för framstående konstnärliga insatser som tonsättare. Musikfestspelen Korsholm sänder varma gratulationer till MLG och hälsar honom välkommen till Musikfestspelen Korsholm i sommar från 28.7.2021!

“DADA fail or the short history of Chichi van der Hünkelstrasse”
8. "Heaven, night"

Konströrelsen dada var i allt väsentligt en reaktion på första världskrigets utbrott. Tankegången var att den traditionella konsten med alla sina konventioner var en del av det samhällsklimat som hade lett fram till det vansinne som svepte över världen år 1914. Dadaisternas reaktion mot detta var att förespråka och utöva en konst som gjorde sig kvitt alla förutbestämda regler och mönster, i språk, bildspråk och ljud. Dada uppkom förstås inte ur ett vakuum; redan före kriget hade det pyrt och jäst i konstvärlden, exempelvis genom expressionism, futurism och kubism. Det gemensamma för dessa var ambitionen att bryta upp från det gamla och invanda och skapa en ny konst för ett nytt århundrade. Men dadaisterna ansåg alltså att det inte räckte att ersätta gamla regler med nya, man måste göra sig av med dem helt och hållet.

Det råder delade meningar om var dada först uppstod, men en av de första mittpunkterna var Cabaret Voltaire i Zürich, med poeten Hugo Ball som energikälla. Rörelsen spred sig snabbt till Berlin och Paris, där konstnärer som Marcel Duchamp började ställa ut vardagliga föremål som konst, och snart vidare även till USA.

Provokation var givetvis en essentiell del av dada. Att försöka ruska om människor i deras vardagliga tillvaro, få dem att ifrågasätta och tvivla. Utställningar som tvingades stänga, konstnärer som arresterades för förargelseväckande beteende med mera, allt sådant var liksom en del av grejen. Men som med allt nytt och provocerande gick chock-effekten efterhand förlorad. Intresset falnade och ironiskt nog inlemmades efterhand också många av dadaisternas konstverk i den globala konstens kanon och kommers, den som man hade velat störta i grunden.

“DADA fail or the short history of Chichi van der Hünkelstrasse”
7. “Aspects of chichi”

Konströrelsen dada var i allt väsentligt en reaktion på första världskrigets utbrott. Tankegången var att den traditionella konsten med alla sina konventioner var en del av det samhällsklimat som hade lett fram till det vansinne som svepte över världen år 1914. Dadaisternas reaktion mot detta var att förespråka och utöva en konst som gjorde sig kvitt alla förutbestämda regler och mönster, i språk, bildspråk och ljud. Dada uppkom förstås inte ur ett vakuum; redan före kriget hade det pyrt och jäst i konstvärlden, exempelvis genom expressionism, futurism och kubism. Det gemensamma för dessa var ambitionen att bryta upp från det gamla och invanda och skapa en ny konst för ett nytt århundrade. Men dadaisterna ansåg alltså att det inte räckte att ersätta gamla regler med nya, man måste göra sig av med dem helt och hållet.

Det råder delade meningar om var dada först uppstod, men en av de första mittpunkterna var Cabaret Voltaire i Zürich, med poeten Hugo Ball som energikälla. Rörelsen spred sig snabbt till Berlin och Paris, där konstnärer som Marcel Duchamp började ställa ut vardagliga föremål som konst, och snart vidare även till USA.

Provokation var givetvis en essentiell del av dada. Att försöka ruska om människor i deras vardagliga tillvaro, få dem att ifrågasätta och tvivla. Utställningar som tvingades stänga, konstnärer som arresterades för förargelseväckande beteende med mera, allt sådant var liksom en del av grejen. Men som med allt nytt och provocerande gick chock-effekten efterhand förlorad. Intresset falnade och ironiskt nog inlemmades efterhand också många av dadaisternas konstverk i den globala konstens kanon och kommers, den som man hade velat störta i grunden.

“DADA fail or the short history of Chichi van der Hünkelstrasse”
5. “Rumours”

Konströrelsen dada var i allt väsentligt en reaktion på första världskrigets utbrott. Tankegången var att den traditionella konsten med alla sina konventioner var en del av det samhällsklimat som hade lett fram till det vansinne som svepte över världen år 1914. Dadaisternas reaktion mot detta var att förespråka och utöva en konst som gjorde sig kvitt alla förutbestämda regler och mönster, i språk, bildspråk och ljud. Dada uppkom förstås inte ur ett vakuum; redan före kriget hade det pyrt och jäst i konstvärlden, exempelvis genom expressionism, futurism och kubism. Det gemensamma för dessa var ambitionen att bryta upp från det gamla och invanda och skapa en ny konst för ett nytt århundrade. Men dadaisterna ansåg alltså att det inte räckte att ersätta gamla regler med nya, man måste göra sig av med dem helt och hållet.

Det råder delade meningar om var dada först uppstod, men en av de första mittpunkterna var Cabaret Voltaire i Zürich, med poeten Hugo Ball som energikälla. Rörelsen spred sig snabbt till Berlin och Paris, där konstnärer som Marcel Duchamp började ställa ut vardagliga föremål som konst, och snart vidare även till USA.

Provokation var givetvis en essentiell del av dada. Att försöka ruska om människor i deras vardagliga tillvaro, få dem att ifrågasätta och tvivla. Utställningar som tvingades stänga, konstnärer som arresterades för förargelseväckande beteende med mera, allt sådant var liksom en del av grejen. Men som med allt nytt och provocerande gick chock-effekten efterhand förlorad. Intresset falnade och ironiskt nog inlemmades efterhand också många av dadaisternas konstverk i den globala konstens kanon och kommers, den som man hade velat störta i grunden.

“DADA fail or the short history of Chichi van der Hünkelstrasse”
5. “Coffee or Tea”

Konströrelsen dada var i allt väsentligt en reaktion på första världskrigets utbrott. Tankegången var att den traditionella konsten med alla sina konventioner var en del av det samhällsklimat som hade lett fram till det vansinne som svepte över världen år 1914. Dadaisternas reaktion mot detta var att förespråka och utöva en konst som gjorde sig kvitt alla förutbestämda regler och mönster, i språk, bildspråk och ljud. Dada uppkom förstås inte ur ett vakuum; redan före kriget hade det pyrt och jäst i konstvärlden, exempelvis genom expressionism, futurism och kubism. Det gemensamma för dessa var ambitionen att bryta upp från det gamla och invanda och skapa en ny konst för ett nytt århundrade. Men dadaisterna ansåg alltså att det inte räckte att ersätta gamla regler med nya, man måste göra sig av med dem helt och hållet.

Det råder delade meningar om var dada först uppstod, men en av de första mittpunkterna var Cabaret Voltaire i Zürich, med poeten Hugo Ball som energikälla. Rörelsen spred sig snabbt till Berlin och Paris, där konstnärer som Marcel Duchamp började ställa ut vardagliga föremål som konst, och snart vidare även till USA.

Provokation var givetvis en essentiell del av dada. Att försöka ruska om människor i deras vardagliga tillvaro, få dem att ifrågasätta och tvivla. Utställningar som tvingades stänga, konstnärer som arresterades för förargelseväckande beteende med mera, allt sådant var liksom en del av grejen. Men som med allt nytt och provocerande gick chock-effekten efterhand förlorad. Intresset falnade och ironiskt nog inlemmades efterhand också många av dadaisternas konstverk i den globala konstens kanon och kommers, den som man hade velat störta i grunden.

“DADA fail or the short history of Chichi van der Hünkelstrasse”

4. “The Dada Women”

Konströrelsen dada var i allt väsentligt en reaktion på första världskrigets utbrott. Tankegången var att den traditionella konsten med alla sina konventioner var en del av det samhällsklimat som hade lett fram till det vansinne som svepte över världen år 1914. Dadaisternas reaktion mot detta var att förespråka och utöva en konst som gjorde sig kvitt alla förutbestämda regler och mönster, i språk, bildspråk och ljud. Dada uppkom förstås inte ur ett vakuum; redan före kriget hade det pyrt och jäst i konstvärlden, exempelvis genom expressionism, futurism och kubism. Det gemensamma för dessa var ambitionen att bryta upp från det gamla och invanda och skapa en ny konst för ett nytt århundrade. Men dadaisterna ansåg alltså att det inte räckte att ersätta gamla regler med nya, man måste göra sig av med dem helt och hållet.

Det råder delade meningar om var dada först uppstod, men en av de första mittpunkterna var Cabaret Voltaire i Zürich, med poeten Hugo Ball som energikälla. Rörelsen spred sig snabbt till Berlin och Paris, där konstnärer som Marcel Duchamp började ställa ut vardagliga föremål som konst, och snart vidare även till USA.

Provokation var givetvis en essentiell del av dada. Att försöka ruska om människor i deras vardagliga tillvaro, få dem att ifrågasätta och tvivla. Utställningar som tvingades stänga, konstnärer som arresterades för förargelseväckande beteende med mera, allt sådant var liksom en del av grejen. Men som med allt nytt och provocerande gick chock-effekten efterhand förlorad. Intresset falnade och ironiskt nog inlemmades efterhand också många av dadaisternas konstverk i den globala konstens kanon och kommers, den som man hade velat störta i grunden.

“DADA fail or the short history of Chichi van der Hünkelstrasse”
2. “The Rabbit"

Konströrelsen dada var i allt väsentligt en reaktion på första världskrigets utbrott. Tankegången var att den traditionella konsten med alla sina konventioner var en del av det samhällsklimat som hade lett fram till det vansinne som svepte över världen år 1914. Dadaisternas reaktion mot detta var att förespråka och utöva en konst som gjorde sig kvitt alla förutbestämda regler och mönster, i språk, bildspråk och ljud. Dada uppkom förstås inte ur ett vakuum; redan före kriget hade det pyrt och jäst i konstvärlden, exempelvis genom expressionism, futurism och kubism. Det gemensamma för dessa var ambitionen att bryta upp från det gamla och invanda och skapa en ny konst för ett nytt århundrade. Men dadaisterna ansåg alltså att det inte räckte att ersätta gamla regler med nya, man måste göra sig av med dem helt och hållet.

Det råder delade meningar om var dada först uppstod, men en av de första mittpunkterna var Cabaret Voltaire i Zürich, med poeten Hugo Ball som energikälla. Rörelsen spred sig snabbt till Berlin och Paris, där konstnärer som Marcel Duchamp började ställa ut vardagliga föremål som konst, och snart vidare även till USA.

Provokation var givetvis en essentiell del av dada. Att försöka ruska om människor i deras vardagliga tillvaro, få dem att ifrågasätta och tvivla. Utställningar som tvingades stänga, konstnärer som arresterades för förargelseväckande beteende med mera, allt sådant var liksom en del av grejen. Men som med allt nytt och provocerande gick chock-effekten efterhand förlorad. Intresset falnade och ironiskt nog inlemmades efterhand också många av dadaisternas konstverk i den globala konstens kanon och kommers, den som man hade velat störta i grunden.

“DADA fail or the short history of Chichi van der Hünkelstrasse”
2. “The Apfelstrudel from the bakery at the corner of Bahnhofstrasse and Nübelmarkt”

Konströrelsen dada var i allt väsentligt en reaktion på första världskrigets utbrott. Tankegången var att den traditionella konsten med alla sina konventioner var en del av det samhällsklimat som hade lett fram till det vansinne som svepte över världen år 1914. Dadaisternas reaktion mot detta var att förespråka och utöva en konst som gjorde sig kvitt alla förutbestämda regler och mönster, i språk, bildspråk och ljud. Dada uppkom förstås inte ur ett vakuum; redan före kriget hade det pyrt och jäst i konstvärlden, exempelvis genom expressionism, futurism och kubism. Det gemensamma för dessa var ambitionen att bryta upp från det gamla och invanda och skapa en ny konst för ett nytt århundrade. Men dadaisterna ansåg alltså att det inte räckte att ersätta gamla regler med nya, man måste göra sig av med dem helt och hållet.

Det råder delade meningar om var dada först uppstod, men en av de första mittpunkterna var Cabaret Voltaire i Zürich, med poeten Hugo Ball som energikälla. Rörelsen spred sig snabbt till Berlin och Paris, där konstnärer som Marcel Duchamp började ställa ut vardagliga föremål som konst, och snart vidare även till USA.

Provokation var givetvis en essentiell del av dada. Att försöka ruska om människor i deras vardagliga tillvaro, få dem att ifrågasätta och tvivla. Utställningar som tvingades stänga, konstnärer som arresterades för förargelseväckande beteende med mera, allt sådant var liksom en del av grejen. Men som med allt nytt och provocerande gick chock-effekten efterhand förlorad. Intresset falnade och ironiskt nog inlemmades efterhand också många av dadaisternas konstverk i den globala konstens kanon och kommers, den som man hade velat störta i grunden.

Under Musikfestspelen Korsholm 2020, presenterades en dada-film varje dag i samband med live streamningarna av festivalstudion och konserterna. Som nedräkning till julafton, kommer vi att posta en Dada film per dag. 

“DADA fail or the short history of Chichi van der Hünkelstrasse”
1 “About Dadaism” 

Konströrelsen dada var i allt väsentligt en reaktion på första världskrigets utbrott. Tankegången var att den traditionella konsten med alla sina konventioner var en del av det samhällsklimat som hade lett fram till det vansinne som svepte över världen år 1914. Dadaisternas reaktion mot detta var att förespråka och utöva en konst som gjorde sig kvitt alla förutbestämda regler och mönster, i språk, bildspråk och ljud. Dada uppkom förstås inte ur ett vakuum; redan före kriget hade det pyrt och jäst i konstvärlden, exempelvis genom expressionism, futurism och kubism. Det gemensamma för dessa var ambitionen att bryta upp från det gamla och invanda och skapa en ny konst för ett nytt århundrade. Men dadaisterna ansåg alltså att det inte räckte att ersätta gamla regler med nya, man måste göra sig av med dem helt och hållet.

Det råder delade meningar om var dada först uppstod, men en av de första mittpunkterna var Cabaret Voltaire i Zürich, med poeten Hugo Ball som energikälla. Rörelsen spred sig snabbt till Berlin och Paris, där konstnärer som Marcel Duchamp började ställa ut vardagliga föremål som konst, och snart vidare även till USA.

Provokation var givetvis en essentiell del av dada. Att försöka ruska om människor i deras vardagliga tillvaro, få dem att ifrågasätta och tvivla. Utställningar som tvingades stänga, konstnärer som arresterades för förargelseväckande beteende med mera, allt sådant var liksom en del av grejen. Men som med allt nytt och provocerande gick chock-effekten efterhand förlorad. Intresset falnade och ironiskt nog inlemmades efterhand också många av dadaisternas konstverk i den globala konstens kanon och kommers, den som man hade velat störta i grunden.

Konströrelsen dada var i allt väsentligt en reaktion på första världskrigets utbrott. Tankegången var att den traditionella konsten med alla sina konventioner var en del av det samhällsklimat som hade lett fram till det vansinne som svepte över världen år 1914. Dadaisternas reaktion mot detta var att förespråka och utöva en konst som gjorde sig kvitt alla förutbestämda regler och mönster, i språk, bildspråk och ljud. Dada uppkom förstås inte ur ett vakuum; redan före kriget hade det pyrt och jäst i konstvärlden, exempelvis genom expressionism, futurism och kubism. Det gemensamma för dessa var ambitionen att bryta upp från det gamla och invanda och skapa en ny konst för ett nytt århundrade. Men dadaisterna ansåg alltså att det inte räckte att ersätta gamla regler med nya, man måste göra sig av med dem helt och hållet.

Det råder delade meningar om var dada först uppstod, men en av de första mittpunkterna var Cabaret Voltaire i Zürich, med poeten Hugo Ball som energikälla. Rörelsen spred sig snabbt till Berlin och Paris, där konstnärer som Marcel Duchamp började ställa ut vardagliga föremål som konst, och snart vidare även till USA.

Provokation var givetvis en essentiell del av dada. Att försöka ruska om människor i deras vardagliga tillvaro, få dem att ifrågasätta och tvivla. Utställningar som tvingades stänga, konstnärer som arresterades för förargelseväckande beteende med mera, allt sådant var liksom en del av grejen. Men som med allt nytt och provocerande gick chock-effekten efterhand förlorad. Intresset falnade och ironiskt nog inlemmades efterhand också många av dadaisternas konstverk i den globala konstens kanon och kommers, den som man hade velat störta i grunden.

Nästa år arrangeras festivalen 28.7 - 4.8 2021
En del av de artister som skulle uppträda i år kommer att närvara nästa sommar.  Progressiv rock på klassiska instrument med nederländska ensemblen Orbi, den tyska stråkkvartetten Signum Quartett och Vasa-gitarristen Mathias Sandberg deltar. Vidare uppförs Christin Högnabbas och Pia-Karin Helsings Return of the Divas, samt Musethicas-utbildningsprogram för unga musiker i Europa deltar. Vi väntar på gästompositören Mats Larsson Gothe. Festivalen gästas även av kompositören Sebastian Fagerlund. Mera uppgifter under hösten hur vi på ett säkert sätt kommer att arrangera festivalen för publik och artister. 

Musikfestspelen Korsholm arrangerades sommaren 2020 virtuellt mellan 28.7 - 5.8! 
Konstnärliga ledaren Cecilia Zilliacus upplever att en konsert för publik fortfarande är det bästa formatet för förmedling av musik, men att strömmade konsertsändningar försvarar sin plats åtminstone som ett bra komplement inför framtiden och framförallt till människor som inte kan ta sig till en konsertsal. Många musiker känner av saknaden av interaktionen med publiken bakom kamerorna. Ändå är Zilliacus glad över att festivalen kunde förverkligas och hon är även nöjd med de konserter hon sett och med den konstnärliga och tekniska kvaliteten. ”Rent allmänt har festivalen gått bra, det var planerat såhär”, säger verksamhetsledare Johnson. Vi har lärt oss streama. Hon har dock saknat de personliga möten mellan musikerna och publiken, som skapar en bra spänning.    

I år är vår festival framförallt virtuell, men eftersom Coronaläget i Österbotten och i övriga Finland är under kontroll, har vi möjlighet att ta in en begränsad mängd publik till våra konserter. Det tillåtna antalet personer i pubiken varierar från 20 platser till ett par hundra. Vi ber ändå publiken notera att konserterna filmas med en rätt stor apparatur och flera kameror och detta kan påverka synligheten och försvåra koncentrationen på musiken.

Om ni vill garantera en plats vid konserterna, ber vi er anmäla er till info@korsholmmusicfestival.fi eller genom att ringa oss på numret 040 833 2022. Vi har inga biljetter på konserterna, förutom till Laihia kyrka, där biljetterna kostar 20 € och är till salu via www.netticket.fi. Programblad är till salu vid varje konsert för 10 €. 

Obs! Kolla vår info angående Corona säkerhet på våra konserter här. 

Vi tar in publik till följande konserter:

28.7. Aftonmusik - Appassionata
29.7. Öppningskonsert - OBS! Inga platser kvar!

30.7. Finländsk violinmusik från 20-talet
31.7 Unga musiker & Back to the twenties! 

1.8. Beethoven & 20-talet

2.8. De ungas konsert

3.8. Total Chamber Music Mania!

4.8. Cellons magi

5.8. Avslutningskonsert

Tack vare den goda situationen i Finland, öppnar Musikfestspelen upp konserterna för en begränsad mängd publik per konsert.

Vi vidtagit extra åtgärder för att ditt konsertbesök skall vara tryggt och säkert. 

Innan konserten:

Våra publikvärdar möter all vår publik för att se till att vi alla håller ett avstånd ifrån varandra. Vi kommer att ha programblad till salu innan konserterna, men vi tar endast emot kortbetalning. Kontaktytor och dörrhandtag spritas  innan konserten och under konsertens gång enligt myndigheternas instruktioner.

Under konserten:
Regionförvaltningsverket ställer kravet att hålla 1–2 meter avstånd i publiken, därför kommer publiken att sitta på stolar placerade med ett gott avstånd ifrån varandra. I kyrkorna med flera bänkars mellanrum.

Efter konserten: 

För att undvika onödig trängsel och köbildning efter konserten, kommer Musikfestspelens personal att instruera hur pubilken lämnar salongen. 

Då du kommer till Musikfestspelens konsertsalar 2020:

- Stanna hemma om du känner dig, sjuk, snuvig eller hostar – våra konserter streamas hem till dig i soffan!

- Kom ihåg avståndet till nästa person 1,5–2 meter 
- Sällskap i samma hushåll kan sitta tillsammans!

- Vänta på att bli insläppt i salen, köa med avstånd, rusa inte!

- Kom ihåg handhygienen, använd hand-decinficering - det finns på plats!

- Om du vill ha munskydd, ta ett!

- Om du hostar, gör det i en engångsnäsduk eller i armvecket!

Vi har instruerat stadshusets städpersonal att konti kontinuerligt desinficera kontaktytor som handtag, ledstänger, hissknappar och armstöd före och efter alla konserter Hela vår personal har också förbundit sig att hålla god handhygien enligt THL:s anvisningar.

Biljetterna till konserten i Laihia kyrka är nu till salu via www.netticket.fi/sellon-taikaa! Laihela kyrka har breda väggar och bra akustik, vilket gör kyrkan till den perfekta platsen att bjuda in publik att lyssna till levande musik i senkonserten på tisdag kväll kl. 21.00. Total Cello Ensemble, en kammarmusikensemble grundad vid Sibelius-Akademin av sex toppcellister, som tillsammans fortsätter och utvecklar traditionerna för celloensembler. Programmet i Laihela kyrka inkluderar allt från klassiska pärlor av Arvo Pärt till sydamerikanska rytmer av Heitor Villa-Lobos. Utöver klassisk musik, får vi också lyssna till populärmusik av bl.a. Lasse Mårtenson, Unto Mononen, Adele och Metallica (för att inte tala om att Hannu Kiiski var lärare åt Apocalypticas Eicca Toppinen vid Sibelius-Akademin). Man behöver inte åka långt för att få uppleva sommarens mest hetaste och kultiverande show!

I år streamar vi sju konserter från Vasa och Korsholm, tre konserter från Stockholm och fyra konserter kommer att hållas live, med begränsad publik. Länkarna till live streamningarna kommer att publiceras på vår hemsida och i våra sociala medier under festivalveckan. Till konserterna som hålls live med publik, så kommer vi att följa restriktioner och begränsningar enligt myndigheternas anvisningar. Mer info angående arrangemangen publiceras på vår hemsida inom kort. 

Musikfestspelen Korsholm 2020 kommer att se annorlunda ut, men ställs inte in. Festivalens ledning planerar att öppna ett flertal av festivalens konserter virtuellt via olika streaming tjänster. Från och med den 1.8. kommer några konserter att göras live och för publik, om rekommendationerna tillåter. Men endast med beaktande av gällande situation angående coronaviruset. Hälsan för festspelens målgrupper och musiker är prioritet nummer ett!

Konserten I sällskap med Ärkehertigen kommer att streamas direkt från Konserthuset i Stockholm 15.4. kl. 19.00 finsk tid.
En länk till streamingen uppdateras senare på vår Facebooksida, Instagram och hemsidan.

I sällskap med Ärkehertigen
Ons 15.4 kl. 19.00

Amanda-trion
Cecilia Zilliacus, violin
Kati Raitinen, cello
Bengt Forsberg, piano
Miriam Forsberg, recitation 

Marcelle de Manziarly: Pianotrio (1921)
Lera Auerbach: ”Lonely Suite” Ballet for a lonely violinist for soloviolin (2002)
Anna Clyne: ”Rest These Hands” , solocello (2010)
Ludwig van Beethoven: Piano trio, Op. 97, Ärkehertigen (1810-1811)

LÄNK: uppdateras

Enligt nuvarande uppgifter så kommer Musikfestspelen Korsholm att arrangeras som planerat 27.7-5.8.2020. Vinterveckans konsert ”I sällskap med Ärkehertigen” 15.4 kommer tyvärr att inhiberas. Planeringen kring sommarens festival fortskrider som normalt tillsvidare. Vi följer kontinuerligt myndigheternas och THL:s anvisningar. Följ oss i sociala medier för uppdateringar. Ta hand om er själva och alla andra!

Biljettförsäljningen till alla konserter börjar idag 18.2 kl. 12.00 och hela programmet är nu publicerat på vår hemsida!

Via denna länk kan du köpa dina biljetter!

Broschyren och programmet för sommaren. Biljettförsäljningen pågår!

Klicka här för att öppna broschyren.

Henri Sigfridsson, som gjort en internationell karriär som pianist och fungerat som Musikfestspelen Korsholms långvariga konstnärliga ledare bjuder tillsammans med musikerna i Vasa stadsorkester in åhöraren till en musikalisk salong.

Henri Sigfridsson, piano
Erica Nygård, fljöt
Siri Ilanko, oboe
Eneko Iriarte Velasco, klarinett
Samuli Krohn, fagott
Vesa Ania, valthorn
Maano Männi, violin
Viktor Olaus Nygård, altviolin
Vladimir Reshetko, cello
Pontus Grans, kontrabass

Jacques Ibert: Trois pièces brèves
Francis Poulenc: Pianosekstett FP100
Ralph Vaughan Williams: Pianokvintett c- moll

Hälften av repertoaren representerar utan tvekan det bästa från 1930-talets Frankrike: tidlöst modernt och spexigt. Det primitiva djupet i Poulencs sextett för tankarna till de ryska reformatorerna Stravinskij och Prokofjev. Vaughan Williams pianokvintett är ett bara 30 år tidigare verk, men helt annorlunda: fyllt av stor, mjuk, mogen romantik från kanalens norra sida.

Biljetter 25/21/10 €

Tre olika festivalpass för sommaren 2020 är nu till salu vid Studio Ticket i Rewell Center, Vasa och vid Musikfestspelen Korsholms kontor i Vasa stadshus! Läs mera... 

Festivalpass 239 / 210 €
- gäller alla konserter under festivalen 29.7-5.8.2020. 

2 Dagars Festivalpass 69 €
- gäller alla konserter under festivalen 29.7-5.8.2020 i två dagar fr.o.m. då första konsertbiljetten utlöses. 

4 Konserters Festivalpass 99 €
- gäller fyra valfria konserter under festivalen 29.7-5.8.2020. 

Musikfestspelen Korsholm håller sitt årsmöte i Vasa stadshus spegelsal tordagen 21.11. kl. 17.00. Vi kommer att berätta om årets resultat och nästa års program. Till mötet kommer även Musikfestspelens konstnärliga ledare Cecilia Zilliacus. Efter mötet inbjuds samliga delegater att närvara på Vasa stadsorkesters konsert, Phantasma, kl. 19.00 i festsalen, under ledning av Mihhail Gerts. Solist i Sergeij Prokofjevs violinkonsert är Rebecca Roozeman.

Vi ber er anmäla er till mötet och konserten för biljetternas och trakteringens skull, senast den 18.11 till monica.johnson@korsholmmusicfestival.fi.

År 2020 arrangeras 38:e Musikfestspelen Korsholm från onsdagen 29.7 till onsdagen 5.8. Temat kommer att handla om Ludwig van Beethoven och det glada 20-talet. År 2020 är det 250 år sedan Beethoven föddes och temat tar sikte på hans liv och de olika skeden som gjorde honom stor. Tema- och huskompositör blir svenska Mats Larsson Gothe. Han är nu just bland de mest kända svenska tonsättare även internationellt och har komponerat verk i de flesta genrer, med tonvikt på orkestermusik och solokonserter, men även kammarmusik och inte minst opera. Åtminstone ett nytt verk av honom kommer att höras under festivalen. Finlandspremiär under festivalen får även ett nytt verk av Sebastian Fagerlund. Hans musik har uruppförts flera gånger på Musikfestspelen tidigare.

Programmet och artisterna klargörs under hösten.

Vår vän och mångåriga medarbetare Heikki Joensuu avled plötsligt 22.10.19. En varm och kunnig, mångsidig  vän är borta. Han lämnar ett stort tomrum i vår medarbetarestab. Heikki Joensuu arbetade med pianostämmning och flygelflyttar för Musikfestspelen Korsholm  från år 1989.  På Musikfestspelen Korsholm sörjer vi hans bortgång och tänker på hans familj.

I konserten Fågel Blå i Vasa stadshus hör vi stycket med samma namn samt finska klassisker:

Erkki Melartin: Prinsessan Törnrosa: Festmarsch och Fjärilsvalsen
Armas Järnefelt: Praeludium, Berceuse & Ynglingadådet ur filmen Sången om den eldröda blomman
Jean Sibelius: Valse triste & Andante festivo

Läs mera här!

Festivalstarten närmar sig och vi har laddat upp med nya produkter för årets festivalbesökare. Till årets nyheter hör vår snygga och praktiska återanvändbara drickflaska för 8€ samt t-skjorta för världspremiären av kyrkooperan Elämänkuvat – Livets bilder för 10€. Hos oss hittar du även våra artisters CD skivor, LP skivor, boken “Till bords med Sibelius”, smycken, med mera. Kika gärna in på festivalcentret i Culturum (Skolhusgatan 31) för att se produkterna samt för köp av biljetter, programboken och operaboken – Välkomna!

Bli medlem nu, så du hinner utnyttja alla medlemsförmåner kommande sommar under Musikfestspelen! Läs mera om förmånerna och anslut dig som medlem här. 

Ordförande för Musikfestspelen Korsholm, Bo Kronqvist, har avlidit efter en kort tids kamp mot en svår sjukdom. Han blev 70 år gammal. Bosse var ordförande för Musikfestspelen i 7 år. Han ihågkomms som den energiske och idérika person som alltid fanns i föreningen outtröttligt jobbande för att föra ut kammarmusiken och kulturen till flera målgrupper. Saknaden är stor!

Bild: Rewell Center 25.7.2018 Opening flash, tillsammans med sångerskan Lena Willemark och violinisten, konstnärliga ledaren Cecilia Zilliacus. Fotograf: Johan Hagström

Igår och idag 2 - 3.5 hålls den första stora övningen i Vasa av kyrkooperan Elämänkuvat av kompositören Olli Kortekangas. Vasa och Seinäjoki Stadsorkestrar har samlats under ledning av kapellmästaren Anna-Maria Helsing till övning båda dagarna. Petteri Pitko på cembalo förstärker orkestern. Orkestern startade övningen kl. 10.00 och på kvällen 2.5. övade  körerna. Den 3.5. anländer solisterna för musikövning under dagen och på kvällen hålls den första gemensamma stora genomgången. Närvarande är  kompositören Olli Kortekangas. Efter första dagens övningar konstaterar han att sällan har ett verk tre månader innan uruppförandet varit så bra på gång. Kapellmästaren Anna-Maria Helsing är också förvånad att man under en dag har hunnit gå igenom hela verket med både kör och orkester. De känner sig förväntansfulla för övningsdag nr 2 då solisterna, körer och orkester övar. Solisterna har  hunnit öva redan från mars i Helsingfors tillsammans med korrepetitorn Jari Hiekkapelto. Körerna övas i Vasa av pianisten Anton Ylikallio. 

Musikfestspelen Korsholm söker festivalmedarbetare för perioden 25.7-1.8 2019! Är du intresserad av att jobba hos oss i sommar? Skriv en fritt formulerad kort ansökan där det framgår vem du är och varför du söker till festspelen. Skicka din anökan till info@korsholmmusicfestival.fi, senast den 31.5 2019.